Under sommaren har jag ibland mött personer som undrat hur det gått med försäljningen av hamnen. Det blev ju ganska tyst?
Vi i PUK ägnade våren åt att ha möten med och/eller diskutera med exempelvis Gotlands kommun, Gotlandsbolaget, Gotlandsflyg, Tillväxt Gotland, Företagarna, div enskilda representanter från företag eller privatpersoner och representanter från olika politiska partier.
När det stod klart att försäljningen av hamnen stoppats så fick vi i PUK i uppdrag att komma med något motförslag, vilket gjorde oss ganska överrumplade. Vi hade inte hunnit tänka så mycket på fortsättningen under allt ståhej i oktober. Vi tog oss an uppgiften och till att börja med tyckte vi att uppgiften handlade om att ta fram en bärkraftig affärsidé för Kappelshamns hamn. Men hur skulle det gå till? Det talades om att ansöka om projektpengar, anlita en konsult och allt blev rysligt stort och omständligt.
Någon satte fingret på en öm punkt: med den metoden skulle det bli ett ”låtsasprojekt”. Genom att vara så helneutrala och undvika de aktörer som hade störst intresse i frågan, så skulle vi inte heller kunna dra nytta av dessa intressenters energi.
Vi började istället jobba med målsättningen att få 2-5 intressenter att redovisa sina idéer om hamnen för att just kunna dra nytta av deras energi och motivation och samtidigt få en neutral hållning genom att de balanserade varandra. Balansen har nämligen varit viktig för oss.
Men, det kändes fortfarande inte bra. På något sätt var vi ännu ”ute och simmade”. Vi kom vilse. Vi kom bort från själva huvudfrågan: Kappelshamns hamn ska förbli en möjlighet i den gotländska infrastrukturen. Det var den frågan som politikerna måste ta ställning till, inte till vilken affärsidé som vi eventuellt skulle lyckas presentera. Affärsidén har inget att göra med huruvida man anser att hamnen ska förbli i Gotlands kommuns ägo. Först måste vi säkra hamnen. Därefter kan vi utvärdera olika affärsidéer – men oavsett affärsidé så ska hamnen ändå förbli i Gotlands Kommuns ägo. Det är vad vi tycker.
Våra argument till detta har vi skickat till Gotlands Kommun.
Argument som talar för att Gotlands kommun ska behålla ansvar för Kappelshamns hamn
- Det unika läget. Kappelshamns hamn har ett unikt läge. Av de gotländska hamnar som kan trafikeras av större båtar är Kappelshamns hamn den som ligger närmast Nynäshamn, samtidigt som hamnen har ett skyddat läge och ligger vid landsväg. Det läget rymmer möjligheter för framtiden. Möjligheter som är viktiga för hela Gotland.
- Miljöaspekten. Läget med avståndet Kappelshamn–Nynäshamn som är kortare än Visby–Nynäshamn ger miljömässiga fördelar. Så länge det är miljömässigt bättre med bilväg än sjöväg har Kappelshamn ett fördelaktigt läge vad gäller trafiken mot Nynäshamn. EUs Klimatmål, Borgmästaravtalet, strategin om att alla transporter ska vara fossilbränslefria till 2050 och Vision Gotland 2025 där Gotland ska bli en världsledande ö-region inom miljö- och klimatfrågor har alla en tydlig inriktning på att Gotland inte bara ska minska koldioxidutsläppen, utan att vi faktiskt ska satsa mer än så. För att nå de här målen måste vi vara öppna för många slags lösningar. En del av lösningen kan vara att använda Kappelshamns hamn som färjehamn för norrgående trafik. (I Danmark och Norge satsar man på att korta sjövägen genom att bygga nya hamnar. Man slår ut investeringarna på 50 år, så att den årliga kostnaden blir låg jämfört med de vinster som görs i minskade bränslekostnader och minskade koldioxidutsläpp.)
- Kappelshamn behövs som reservhamn. I dagsläget har kommunen räknat bort Kappelshamn, i olika planer kan vi läsa att hamnen inte ens duger som reservhamn. Fast, samtidigt anger Rederi AB Gotland att just funktionen som reservhamn är ett av deras viktigaste skäl att vilja köpa Kappelshamns hamn… Och när militären genomförde sin Focus-övning ingick det att försvara Kappelshamns hamn därför att de ”måste säkra norra Gotlands transportväg till fastlandet” – vilket också är en indikation på att hamnens närhet till Nynäshamn har betydelse. Vi menar att Kappelshamn fortfarande behövs som reservhamn.
- Utrymme för konkurrens. Konkurrerande rederier måste ha tillgång till färjelägen för att kunna konkurrera. I och med att staten har öppnat för konkurrens inom färjetrafiken till Gotland, behöver vi ha hamnplats för de här färjorna. Och kontrollen över hamnen måste vara konkurrensneutral. (Erfarenheten från järnvägen där man har konkurrerande tågoperatörer har visat att det enda som fungerar är just konkurrensneutrala operatörer för anläggningar som olika tågoperatörer behöver tillgång till.)
- Framtida trängsel i Visby hamn – en del av färjorna eller kryssningsbåtarna kan behöva en annan hamn. Om Gotland fortsätter att utvecklas så att vi får fler besökare, fler kryssningsbåtar och fler permanentboende, kommer också kraven på transporterna att öka. Om gotlandstrafiken ökar med en enda procent per år blir det på 30 år 35%, 40 år 49% och 50 år 65% ökning jämfört med idag! Tror vi på en årlig genomsnittsökning på 2% kan siffrorna dubblas! Vi måste få plats med båtarna och vi behöver ha ett smidigt trafikflöde. Man kan inte bygga ut Visby hur mycket som helst. Kappelshamn kan bli en värdefull byggbit som ger flexibilitet och en jämnare transportbelastning. (Det här resonemanget har också utvecklats av Företagarnas förening)
- Landsbygdsutveckling. Vill Gotlands kommun satsa på landsbygden eller inte? Att våga satsa på färjetrafik till Kappelshamns hamn skulle förändra hela transportsystemet på Gotland så att vi skapade nya ”kraftcenter”. Allt kommer inte att kunna utgå från Visby. Om vi får färjetrafik till Kappelshamn och färjetrafik till Slite, skapar vi en helt ny dynamik som påverkar hela Gotland med viss tonvikt på norra Gotland.
- Annan typ av båttrafik, charter vid event, privatbåtar etc. Oavsett Kappelshamns förutsättningar att vara färjehamn, så kan hamnen förstås också ta emot annan båttrafik och kanske chartrade båtar i samband med större event på exempelvis Gotland Ring eller Bergmancentret.
- Långtidsaspekten, sådant vi ännu inte vet… Infrastrukturplaneringen ska blicka 50 år framåt i tiden. Kanske borde vi se ännu längre än så? Naturen har valt Kappelshamnsviken som en lämplig plats att ha en hamn på. En hamn med Kappelshamns kapacitet och läge bör enligt vår mening finnas kvar under kommunens kontroll för kommande generationer. En hamn som säljs till ett privat bolag är såld och kan sedan säljas vidare till andra privata bolag…
Om man jämför med att privatisera en skola eller ett äldreboende: skulle det visa sig att det ändå behövs en kommunal skola eller ett äldreboende på en viss plats, är det ganska enkelt att bygga upp en ny. En hamn bygger man inte var som helst. Hur högt blir priset om kommunen behöver köpa tillbaka hamnen, eller om vi behöver bygga en ny hamn?
Vi anser att man tjänar pengar på att underhålla infrastruktur. Om någon vill använda hamnen, låt de göra det, men då får de också betala.
Vi vet inte vad som händer i framtiden. Men vi bedömer det som klokt att tills vidare bevara kommunens kontroll över Kappelshamns hamn.



Skriv gärna en kommentar